Nationaldagstal 6 juni 2024

Sven Wallerstedt

Dagens tal vill jag inleda med Atterboms dikt – ”Till skogs en liten fågel flög”. Den tonsattes omkring 1860 av en småländsk prästson från Karlstorp utanför Vetlanda. Den tonsättare jag tänker på är den store kompositören och körledaren Otto Lindblad som var verksam i Lund. Gissningsvis har denna sång också sjungits vid vårt Gilles första träffar på 1870-talet. 

Till skogs en liten fågel flög; 

Från sommarhimlen, blå och hög, 

Han sjöng ”Det kvällas re´n, farväl! 

Jag flyger bort, du goda själ; 

Långt bort, långt bort 

Men jag är hos dig innan kort; 

Långt bort, långt bort, 

Men jag är hos dig innan kort. 

När Smålands Gille bildades 1873 var sång och musik ett viktigt kitt för Gillets medlemmar, som initialt dominerades av yngre handelsmän. 

Fortfarande sjungs de två dryckesvisor, som i början av 1900-talet lanserades av Gillets stora profil, folkskolläraren Johan Malcolm från Skillingaryd. 

Och fortfarande avslutar vi våra större sammankomster med Smålandssången, som skrevs 1911 av syskonen Ivar och Linnéa Widéen från Klockargården i Bellö utanför Eksjö! 

Under senare år har vi också vid våra ärtmiddagar brukat sjunga den punschvisa, ”Alla är vi punschens vänner”, som i början av 1960-talet lanserades på Chalmers av Bengt Olsson från Lekaryd vid Alvesta. Han blev senare medlem i Gillets kvartett, Mors kammarkör, som brukade sitta i Mors kammare – därav namnet! 

Att sång och musik länge har spelat en stor roll i samhället är välkänt. Alice Tegnér var drivande för främjandet av en gemensam svensk sång-repertoar, som 1906 presenterades i boken ”Sjung svenska folk”. Ingen är egentligen förvånad över att ”Allsång på Skansen”, liksom ”Lotta på Liseberg”, samlat ett stort antal deltagare antingen direkt eller via TV och radio. Allsång på Skansen, som startades 1935 av Sven Lilja, kan också ses som en del av de svenska folkrörelserna. 

Det är oklart om något som motsvarar våra unisona allsånger finns i andra länder. Jag har svårt att tänka mig att fester med allsånger för alla och envar förekommer i statskontrollerade länder som Ryssland och Kina för att ta några exempel. Och det är svårt att tänka sig något liknande i länder med ett statligt initierat och övervakat kvinnoförtryck som i Afghanistan och Iran. 

Under många år skulle alla barn i Sverige lära sig text och musik till så kallade stamsånger, vilka kom att ingå i sångboken ”Sjung svenska folk”. Den delades ut till alla skolbarn och innehöll dels de fem nordiska ländernas nationalsånger, dels omkring ett dussin andra sånger med ett allmänt innehåll, som knappast borde förarga någon. Som exempel må nämnas ”En vänlig grönskas rika dräkt”, ”Vintern rasat ut”, ”Här är gudagott att vara” och ”Fjäriln vingad”. 

Föreskrifterna om de svenska stamsångerna ströks ur läroplanen 1969, vilket kan ha varit politiskt motiverat. Det skedde i alla fall bara två år efter att ”Maos lilla röda” utgavs på svenska. Denna bok innehåller ett flertal enkla citat men saknar melodier! Att skandera citaten leder inte till den samstämmighet och samhörighet som fås av gemensamma unisona sånger. 

Unisona fest- och dryckesvisor bygger ofta på gamla sånger eller schlager-melodier med en enkel – ibland fyndig eller burlesk – text. Text och musik vid Melodi- festivalen och vid ”Eurovision song contest” brukar inte leda till några örhängen eller allmänt sjungna sånger, namnet till trots. 

Ofta har man istället belönat en påkostad show plus dans med särskild koreografi och eventuell klädsel. Men vi är förstås glada åt svenska framgångar som Abbas ”Waterloo” 1974 och Loreens två vinnande bidrag – ”Euphoria” 2012 och ”Tatoo” 2023! 

Men det låter inte särskilt svenskt! Texterna i olika unisona festvisor kan variera. Ibland kan det vara torftiga ramsor som Schytts ”Heja blåvitt, heja blåvitt, nu ska vi mot toppen gå” eller en allmän hyllning till en jubilar, till det motsatta könet eller till hembygden. Men varför har de gamla visorna kommit i skymundan? Många har ju ett fint budskap om eftertanke och hoppfullhet! Tänk på den lilla fågeln som flög till skogs långt bort men lovade att snart komma tillbaka! Men jag är hos dig innan kort. 

Låt oss glädjas åt att alla i Sverige, oavsett kön, kan samlas och gemensamt sjunga ut vår glädje över att bo och vistas i ett fredligt land med demokrati, allemansrätt och tillgång till en vacker natur! 

Låt oss nu förenas i ett fyrfaldigt leve för Sverige, Småland och vårt Gille och sedan unisont tillsammans sjunga vår nationalsång! 

Sven Wallerstedt 

Noter 

Dalheim R, Johan Malcolm. Årsbok 1990, Smålands Gille, s. 26-28. 

Folke (Sjögren?). Malcolm J. Svensk Läraretidning 1924, nr 45, s. 897, Projekt Runeberg (faksimil). 

Olsson B. Alla är vi punschens vänner. Årsbok 2005, Smålands Gille, s. 18-19. 

Mao, Tse-tung. Valda citat, svensk översättning 1967 (upplaga 5, 1968). 

Sjung svenska folk (upplaga 32, 1955). 

Wallerstedt S. Smålands Gille i Göteborg 1873-2023 (jubileumsskrift). 2023.